Här kommer en liten historia om hur ett företag som renoverar badrum i Lund fungerade som ångestdämpare för mig.
När jag och min flickvän bestämde oss för att flytta skulle det visa sig vara långt ifrån så snabbt och enkelt gjort som jag alltid hade trott att det skulle vara. Såhär i efterhand skrattar jag åt det – men jag trodde verkligen att vi skulle hitta ett ställe, flytta in lite möbler och pang boom bang sen var det klart. Jag var ung och naiv. Det är jag fortfarande, men ett halvår äldre och klockare. Det skulle nämligen visa sig att den enda lägenheten vi hade råd med låg bra till, men såg rent ut sagt förjävlig ut. Den låg nära mitt jobb, så det var ju bra, men jag hade svårt att se mig själv trivas i den.
Så vi bestämde oss för att totalrenovera den, och utan att reflektera särskilt länge över saken gav vi oss in i arbetet. Vi rev tapeter, slet upp golv, spacklade, målade, lade nytt golv, allt det där. Det tog sin lilla tid, men som tur var fick vi bra och hyfsat kvalificerad hjälp av mina polare, som alla jobbade med bygg och måleri. Efter några veckor såg vardagsrummet hyfsat beboeligt ut, om än kargt och tomt. Det var en prövotid för oss båda. Det var svårt att urskilja ett HEM under skyddspappret och maskeringstejpen och färgburkarna och bråten. Men vi var ett steg närmre än när vi började.
Vi bestämde oss för att strunta i badrummet. Det var gräsligt, men det skulle bli för dyrt att renovera för oss just då, särskilt med tanke på alla andra utgifter. Vi snackar material till renoveringen, möbler, hyra, mat, yada yada yada. Det var helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart att ge sig in i en fullfjädrad badrumsrenovering bara sådär.
En dag, när jag hade en av de där polarna över på besök, sa han något som fastnade i mitt huvud. Han ställde sig i hallen, såg in genom den öppna badrumsdörren och började skratta. "Det ser ut som om någon dött i ditt badrum, kompis". Jag skrattade först. Höll med som man gör. Det var ingen big deal. Och det såg ju faktiskt ut som om någon hade dött där inne. Men orden fastnade. Ekade i mitt huvud. Jag kunde liksom inte släppa tanken. Jag gick till jobb och gjorde vad jag skulle och tjänade mina pengar och hela tiden flög den där tanken runt och surrade i mitt huvud. Jag hade ett riktigt fult badrum. Jag kunde inte släppa det.
För att göra en lång historia kort så ringde jag min polare några dagar senare och sa som det var. Jag behövde verkligen renovera det där badrummet. Det funkade inte längre. Jag kände mig obekväm där inne, och jag kände mig nästan smutsigare efter att ha använt duschen. Jag sa allt det där till min polare och förberedde mig på att bli retfullt hånad. Men han var snäll. Bad mig ringa tillbaka om tio minuter. Jag gjorde som han sa, och när han plockade upp luren lät han exalterad. Han hade fixat ett företag som renoverade badrum i Lund, AN Kakel & Byggtjänst, till ett pris som var bra mycket rimligare än vad jag först hade trott. Jag fick deras telefonnummer och hemsideadress, och innan jag visste ordet av hade jag en av deras hantverkare hemma hos mig. Han tog mått, kom med tips och idéer, och gav mig ett pris.
Kort sagt: att anlita ett företag som renoverar badrum i Lund var ett mycket bra beslut, och det dämpade en hel del ångest. Nu vill jag knappt lämna mitt badrum. Och jag skämtar inte ens. Gå in och kika själv på www.badrumlund.com